Så var snart år 2012 förbi.
För ett år sedan var Lovelia ca 2 veckor gammal. I år blir hon 1 år och 2 veckor.
Celine är 2,5 år gammal.
2010- oförglömligt år- Celine föddes
2011- oförglömligt år- Lovelia föddes
2012-oförglömligt år - ...
Vi har varit en familj om 4 i ett helt år. Ofattbart va tiden går fort :/
Jag kikade igenom bloggen lite och känslorna väller fram när jag ser allt vi gjort det gångna året.
I Januari skolades Celines in på förskolan och hon använde 2-ordsmeningar. Våren bestod av en hel del sjukdomar (feber och förkyldningar) för Celines del. Lovelia hängde liksom med i vardagen. Lämna och hämta på förskolan och samtidigt växte hon i rsasande fart och slogs om tid då Celine annars ville ha mycket uppmärksamhet. Glad och lättskött bebis iaf. Vi flyttade till en större lägenhet i Vasastan.
Vid 4 månaders ålder började skruttan sova i eget rum och jobbiga nätter och supertidiga morgnar började.
Celine fick sommarlov och vi åkte på semester till Kreta. Tack och lov hade hennes vattkoppor försvunnit innan vi åkte. Väl hemma igen hann vi nätt och jämt landa innan vi höll dop för Lovelia. Vi var på student och var på midsommarfirande. Vi höll i 2-årskalas för älskade Celine. Sommaren bjöd inte på något vidare bra bad och strandväder så det blev en hel del utflykter istället: fotbollscuper, zoo, furuvik, 75-års kalas i Hörken osv. Jag bjöd hit ett gäng tjejer på fest och träffade min saknade bästis som var på sverige besök....sen kom hösten.
Vi var på cirkus och en hel del ute på Djurgården och tittade på djur och lekte i naturen. Vid dåligt väder åkte vi till lekland. Sebbe fyllde 24 år, farfar 80 och pappa 50. En resa till Milano med min älskling var väl behövligt för mig. December närmade sig och julklapparna blev klara, julpyntning och julbak likaså, 1-årskalas för finaste Lovelia och sen stack vi till lanzarote i 2 veckor för att sen komma hem lagom till julafton.
Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva året tvåtusentolv. Första året med Lovelia går liksom inte att beskriva >>>vilken lycka, och andra året med Celine, (typ.)
Men det finns även en hel del tunga och jobbiga perioder det här året. Sömnlösa nätter och tidiga morgnar sätter sina spår- onödiga konflikter, ett rejält hugg i hjärtat och sen sakta sakta komma tillbaka? om det nu går. . . Nej, den här hösten har varit jobbig för mig och det har lett till en hel del stress, nedstämdhet och dåligt humör.
Samtidigt så besvisar det här året att jag och Sebbe tillsammans kan ta oss igenom vad som helst.
Han & mina barn betyder ALLT.
Idag har vi två små..stora tjejer som leker tillsammans men även bråkar med varandra. Celine babblar på och har blivit så himla stor, inte bara lång men till sättet. Lovelia som började gå vid 9 månader springar idag runt och börjar leka med saker: laga mat, klä på sig, börja använda ord som "titta, dä, tack, nej, mamma, pappa"
Det bästa är att jag får dagligen vara med om deras utveckling och jag är så tacksam för att jag får vara deras mamma.
2013 är snart här och det är ett helt oplanerat år annat än att Lovelia ska börja på förskola och jag ska börja jobba igen. En helt ny och faktiskt främmande vardag är inom räckhåll och det ska bli spännande att se hur den första tiden tillbaka på jobbet kommer vara. Jag är liksom van att bara vara mamma, men nu ska jag bli Anna också igen.
Jag vet att jag efter en tid kommer sakna mammaledigheten och tänka tillbaka på tiden och hur skönt och bra jag hade som var hemma. Men efter den här hösten så behövs en omställning, något nytt. Det här blir bra för mig.
2013- oplanerat år.
BRING IT ON!
Tillbaka blick i arkivet:
